Begäret växte sig allt för stort. Jag bjöd hit en man som jag haft i många snuskiga fantasier allt för länge. Tänkte mig att han inte var av denna värld. Ungefär lika snygg som kattungar är gulliga, en kropp som kunnat tillhöra en grekisk gud, en majestätisk kuk och en stor hunger på sex och allt vad som finns inom de ramarna. Jag kunde alltså inte leva med vetskapen om att den här mannen finns, men att inte få träffa honom. Det gick bara inte.
Man borde ju kunna det här. Så många spontana träffar jag haft med okända män, så har jag ju blivit van. Men det här var verkligen pang på. Ett hej utanför dörren och sen in. Och jag blir som en nervös liten skolflicka som inte vet vad jag ska göra eller säga. Kanske för att jag visste vad som komma skall? Att nu, äntligen, efter en lång väntan, skulle jag få den här kuken i mig, om jag bara var snäll och duktig?
Att sitta på knä framför kostymklädd man med hård kuk framdragen ur byxorna. Att blunda, rygga tillbaks, för man vet inte om man får en smäll på käften, en spottloska i ansiktet eller kanske bara en smekning. Att få en kuk nerkörd i halsen. Håll kvar. Få smaka på hans kuk. Vilken skapelse. Få be om att få hans kuk i mig. Hur han känner på min fitta som är våt efter att ha sugit på hans kuk en stund. Hur han pullar mig tills jag ganska snabbt sprutar. Och sen äntligen... när jag gjort mig förtjänt av det och sugit riktigt duktigt. Kuken i mig. Den känslan, av hans kuk i mig. Som jag fantiserat och längtat efter. Hur han knullar mig. Att sedan få en spottloska vid mitt rövhål och sen kvida när han kör in sin kuk i min röv. Hämta dildon och in i min fitta medan han knullar min röv. Och hans sats i min mun...
Ni ser, jag kör inte det här med att vara kall och kylig för att få någon killes intresse, som det annars brukar fungera i "riktiga världen"... Jag är inte alls blyg med att överösa med alla superlativ jag kan hitta. Han har redan fått makten. Han vet att jag är s-å-l-d. Att börja snåla med komplimanger nu vore ju dumt.
Tack för besöket! Kommer nog inte kunna hålla mig länge innan jag bjuder hem dig igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar