Jag ber om ursäkt, läsare. Men livet kom emellan. Resor, nytt jobb och en person som inte vill lämna min sida och jag som inte heller vill släppa honom ur sikte...

Det är märkligt, det där. Att saker händer när man inte vill eller förväntar sig det. Jag som trivdes bra att vara singel. Fri. Ledig. Att bara vara mig själv och göra vad jag vill med ett väldigt fritt jobb dessutom. Ingen jobbig inrutad rutin utan leva för dagen. Heeelt plötsligt åker jag på att bli kär fastän jag in i det sista förnekar det, dessutom får jag ett väldigt bra jobb jag aldrig kunnat förvänta mig.

Det kommer när man minst anar det, sånt där man inte ens visste att man ville ha. En del av mig vill vara den frisläppta lilla donnan utan hämningar, men just nu får det läggas åt sidan.

Hoppas ni mår bra. Vi kanske hörs. Puss!